kuva
SNUSMUMRIKENS SÅNG

Toves förhållande till livet och skapandet uttrycks bland annat i Snusmumrikens sång.

Jag vandrar genom skogen en mycket tidig vår,
den vår som jag har längtat till och saknat.
Med himlen full av vingar och jorden full av spår,
av alla kryp som äntligen har vaknat.
Jag går som jag behagar i min gamla gröna hatt.
Jag spelar alla dagar, jag spelar varje natt
och äga vill jag inte, för man måste vara fri,
när man söker nya sånger, en egen melodi.

Jag ville ge en visa åt vårens klara bäck
och tyst musik för månens bleka skära,
små sånger på mitt munspel för varje fågelsträck
och en visa till ensamhetens ära.
Men timmarna försvinner och skymningen blir lång
och jag kan inte finna en enda liten sång,
som handlar om förväntan och om vårmelankoli
och om en som går allena och är fullständigt fri.